Avsnitt 3: Hanna Aili

Hanna Aili är tornedaling, tidigare ordförande i ungdomsförbundet Met Nuoret och samordnare i Kolme, ett kulturprojekt som sammanför ungdomar i finskspråkiga minoriteter i Sverige, Finland och Norge. Hon är uppvuxen i den tornedalska periferin i Arboga, men har rötterna i Puostijärven Alapää, utanför Övertorneå/Matarengi.

I Proud to be Ummikko berättar Hanna om hur engagemanget i ungdoms- och kulturföreningar hjälpt henne att hitta ett sammanhang i Tornedalen bortom språket och hur ljudet av meänkieli signalerar att hon kommit hem.

”När man inte kan språket, som jag, då blir meänkieli någon form av signal om att nu har jag kommit upp till Tornedalen, nu har jag kommit hem. Samtidigt kan jag känna att det finns viss sorg över att inte kunna prata meänkieli, att man har förlorat någonting.”

Hon berättar om hur avsaknaden av meänkieli är vanlig bland hennes jämnåriga och att det till en viss del påverkar relationen till äldre generationer, såsom hennes far och farmor.

”Meänkieli är ju känslospråket. När man är arg eller glad. Det känns ju alltid lite som att man missar den delen av pappa också. Där han känner sig som mest hemma i det språket. […] Att inte kunna språket, att vara lite utanför när de vuxna pratat. Det blir ju en generationsklyfta, där överföringen har tagit stopp på ett sätt. Av många olika anledningar såklart.”

Samtidigt skapar upplevelsen att ha blivit försvenskad en speciell samhörighet bland den yngre generationens tornedalingar, kväner och lantalaiset. Känslan av att inte “tillhöra fullt ut” skapar en gemenskap.

För framtiden hoppas Hanna att fler, även i södra Sverige, ska lära sig mer om förhållanden och historiken i norr.

”Det finns ett Sverige här uppe som är mångkulturellt och alltid varit det. Med många folk som bor nära inpå varandra och som hjälper varandra. […] Jag tror det puttrar en större och större stolthet över att man har rötter här uppe. Att det finns något som är värt att bevara i språket och kulturen.”

Intervjun genomfördes i Juli 2021.